I en tid då rocken tycks glömmas mer och mer för varje dag som går och pop och hip-hop är de dominerande musikgenrerna passar vi på att lyfta fram historiens fem bästa rocklåtar. En lista som på förhand känns enkel att göra, men i den djungel av mästerverk som rocken faktiskt står för kan det vara svårt att manövrera och hitta de bästa guldkornen. Missa inte heller våra tips på bra party låtar nu när det äntligen är sommar!
Led Zeppelin – Stairway to Heaven
Det är väl inte helt oväntat att man skulle hitta Stairway to Heaven på den här listan. Låten släpptes 1971 och återfinns på Led Zeppelins album Led Zeppelin IV. Det är en ungefär åtta minuter lång låt som innehåller allt. Av många anses den som en av de bästa låtarna genom tiderna. Finns att få reda på mer om i Hitlåtens historia på SVT Play.
Början av låten är Jimmy Pages klassiska klinkande gitarriff och 53 sekunder in i låten börjar sångaren Robert Plant att sjunga. Stairway to Heaven består av tre delar och för varje del ökar den i tempo och volym. Den sista delen är ett gitarrsolo som också är höjdpunkten av låten.
1973 framförde Led Zeppelin Stairway to Heaven live på en konsert i Madison Square Garden, New York. Det redan legendariska gitarrsolot som man inte trodde kunde bli bättre blir faktiskt just det, bättre. Jimmy Page spelar ut sin själ över gitarrsträngarna i det ca fyra minuter långa gitarrsolot.
Man kan säga vad man vill om Stairway to Heaven, men att det är en låt som är helt unik går inte att ifrågasätta. Klart en av de bästa rocklåtarna som skrivits.
Jimi Hendrix – Purple Haze
Den 27 november 1942 kom Jimi Hendrix till världen mitt under brinnande andra världskrig och hans far var inkallad till armén vid Jimis födsel. Hans föräldrar Lucille och Al hade vid tidpunkten förstås ingen aning om vad deras son skulle komma att göra i sitt liv och vilket avtryck han skulle sätta på hela musikindustrin.
Purple Haze skrevs 1966 men framfördes inte förens 1967. Just 1967 markerar också året då Jimi Hendrix slog igenom på riktigt, detta efter ett framträdande på Monterey Pop Festival. Låten har en lite udda text och har i efterhand fått stämpeln “psykedelisk rock”, Jimi Hendrix själv har sagt att låten handlar om en dröm där han vandrar på havets botten.
Tidningen Rolling Stone, tidskriften Time och Gibson.com har alla utnämnt Jimi Hendrix till den bästa gitarristen genom tiderna. Vill man höra hur den bästa gitarristen genom tiderna låter när han är som bäst, ja då tycker jag man ska knäppa igång Purple Haze.
David Bowie – Life on Mars?
Att denna låten ens skrevs från början är inget mindre än en slump. Paul Anka köpte rättigheterna till en fransk låt som David Bowie tidigare försökt sig på att sjunga in, denna låten blev sedan My Way framförd av Frank Sinatra istället. Efter att Bowie hört Frank Sinatras version av låten bestämde han sig för att göra en parodi av den. Resultatet? Låten Life on mars?
Texten till den här låten har beskrivits som en av de konstigaste någonsin, lite som en surrealistisk Salvador Dali-målning. Enligt Bowie själv handlar låten bara om en liten osäker tjej som reagerar på alla hemskheter i nyhetsmedia. Han sa även att “…she’s being told that there’s a far greater life somewhere, and she’s bitterly disappointed that she doesn’t have access to it”.
Låten innehåller också mystisk telefon som ringer precis i slutet och det har spekulerats en hel del om varför det förekommer. Producenten Ken Scott har dock förklarat att det under inspelningen var en toalett alldeles bredvid pianot där det fanns en “public telephone” som bara råkade ringa eftersom att någon slagit fel nummer. När de senare lyssnade igenom den inspelade filen insåg dem att den ringande telefonen bara måste vara kvar även på slutversionen.
Oavsett debatten om vad texten handlar om eller vad telefonen fyller för syfte så har det aldrig varit någon debatt huruvida Life on mars? är ett mästerverk eller inte. Det är all den här mystiken och det surrealistiska som gör låten till vad den är och jag blir än idag lika glatt överraskad varje gång jag lyssnar över hur bra den faktiskt är. Given på listan över bästa rocklåtar.
Pink Floyd – In the flesh?
Alla har vi någon gång hört en låt från Pink Floyds så omtalade album The Wall. Albumet berättar historien om karaktären “Pink” bland annat blir dåligt behandlad i skolan och vars far gått bort i krig, detta leder till att Pink isolerar sig från världen och namnet “The Wall” symboliserar en slags mental mur inom honom.
Låten In the flesh? är albumets intro och är i min mening kanske det bästa introt till ett album någonsin. Låten fångar hela albumets koncept och idé på ett fantastiskt sätt och introducerar Pink för lyssnaren. Senare på albumet kommer även låten In the flesh utan frågetecken som är en repris av introt, och berättar om hur Pink under ett drogrus föreställer sig själv vara en fascistisk diktator.
Textmässigt och konceptuellt är alltså albumet i allmänhet och dessa två låtar i synnerhet ett mästerverk men även den musikaliska biten är av allra högsta klass. Det släpande gitarriffet sätter tonen för hela albumet och orgeln som markerar att det är något monumentalt vi snart ska få höra. Även om albumet The Wall är strålande i sig själv så är det dessa två låtar som sätter kronan på verket.
Derek & The Dominos – Layla
Layla skrevs av Eric Clapton och Jim Gordon, medlemmar av bandet Derek & the Dominos som senare också framförde låten. Låten är baserad på en bok skriven av Nizami Ganjavi vid namn Layla and Majnun som handlar om hur en pojke blir hopplöst förälskad i en tjej han inte kan gifta sig med.
Gitarriffet i låten är ett av världen kändaste men det är inte av den anledningen låten tar plats på den här listan. Det jag finner allra bäst med Layla är pianot som kommer in efter ungefär tre och en halv minut. Pianot utgör tillsammans med Claptons gitarrspelande ett solo som är bedövande bra. Denna del av låten populariserades extra när den förekom i filmen Goodfellas regisserad av Martin Scorsese. I de scener där polisen och rättsväsendet hittar alla kroppar av människorna som dödats under efterspelet av “Lufthansa heist” spelas solot nästan i sin helhet.
Det var från början långt ifrån självklart att denna fantastiska bit av musikhistorien skulle ta en plats på listan som en av de fem bästa rocklåtarna, men efter att ha lyssnat på låten igen föll jag pladask och insåg hur oefterhärmlig den är. Helt klart en topp fem bland tidernas bästa rocklåtar.
0 kommentarer