Det var länge sedan Håkan Hellström hade något att bevisa, och ännu längre sedan han behövde skriva hits för att pröjsa hyran. När han klev upp på Ulleviscenen för första gången 2014 och samma år peakade med sin mest älskade skiva, tog han karriären så långt det bara gick på svensk mark. Ja, visst kan man slå sina egna publikrekord och fylla arenan med ytterligare ett par hundra personer. Men till det stora hela känns det som om Håkan inte längre kan växa. Förutom som musiker då.
Senast Håkan släppte en skiva som fick hela Sverige att falla på knä var 2013 med Det kommer aldrig vara över för mig, det vill säga första Ulleviskivan. Sedan dess har hans skivor inte omfamnats fullt ut, och flera gånger har de tagits emot märkligt hårt. Inte minst Rampljus som är grovt underskattad. Denna fenomenalt underhållande skiva gör mig lycklig in i benmärgen. Med den så började Håkan falla in i sitt Bob Dylanska stream of conciousness-författande där texterna många gånger är svåra att tyda, men med rader som träffar mitt i prick. Som den här:
”Och du sa om kärlek va
Skepp skulle du ha
Tusen vrak i dig”
– Tillsammans i mörker, Rampljus
Sedan Rampljus har Håkan gått fram och tillbaka till sin flummiga lyrik och resultaten har varit blandade, vilket han försiktigt driver om på den fristående singeln Som sommaren. På EP:n Gå för glory får vi mer av den puttrande Håkan-ilskan när han omvandlar sig själv till underdog.
Så bra är Håkan Hellströms ”Sweethearts”
Nya Håkan-låten Sweethearts är något helt annat än föregående Gå för glory och det är högst oklart om de kommer att mötas på ett album längre fram. Den nya låten har uppmärksammats för att bara ha verser och inga refränger, och detta stämmer ju, men det är inte på tal om någon tio minuter lång Dylan-loop. Istället är Sweethearts en knappt fem minuter lång låt, ett vemodigt svep genom våra årstider och en kärlekshistoria som fångar den tidiga euforin av en spännande förälskelse – och den oväntade dystopin som alltid tycks slå oss. Den där allt visae sig vara för bra för att vara sant.
Håkan lyckas hitta den rätta balansen mellan sin traditionella stråkromantik och nya mer abstrakta koncept. En vers per månad om året. En vuxen tagning på ung och naiv kärlek.
April
steg som en fjäril från ett askfat
Och lätt som en vind
Och ditt skratt hade en klocka som sa pling
[…]
Oktober
Du var döende, men du sa ingenting
Och din natt var mörkare än min
Vart var ditt leende innan du log det?
Vart var vinden innan den blåste?
Innan du gifte dig med mörkret
Dina dikter i byrån ingen läste
Sånt man behåller till slutet
Betyg: 4/5
LÄS OCKSÅ: Topp 10: Håkan Hellströms bästa låtar
John Henriksson
0 kommentarer